Genrer:
Astrologi - Flum om hur planeter och stjärnors relativa position under din födelse påverkar dig idag. 100% bullshit.
Kosmologi - Studiet utav kosmos, universum i helhet. Big bang är till exempel en kosmologisk teori, likaså teorier kring hur universum kommer sluta.
Astronomi - Astronomi brukar syfta på all typ av rymdforksning. Men ska man klyva hår så är astronomin studiet utav objekt och "mindre" system i universum. Fysiken, kemin och matematiken bakom stjärnor, nebulosur, planetsystem eller galaxer till exempel.
Astrobiologi - Ett nyare område som blandar astronomi och biologi. Målet för en astrobiolog är att leta efter miljöer som kan besitta liv på andra himlakroppar.
Begrepp:
Kluster/hopar - Stjärnhopar och stjärnkluster är stora ansamlingar utav stjärnor inuti en galax. Vanligtvis är stjärnorna utspridda med stora utrymmen mellan sig, men inte i hoparna. Galaxer rör sig också i hopar och kluster, med ännu större utrymmen mellan sig.
Galax - En galax är en stor ansamling utav stjärnor som är gravitationellt bundna till varandra och dess supermassiva svarta hål. Vår galax heter Vintergatan.
Stjärna - En himlakropp med en så stor massa att vätet fusioneras ihop till helium (och vidare) och den resulterande energin utstrålas i form av ljus. Solen är våran närmsta stjärna.
Planet - Planet är en klass himlakroppar och innehåller två underklasser. Planeter cirkulerar stjärnor.
Stenplaneter: Merkurius, Venus, Tellus, Mars
Gasjättar: Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus
Dvärgplanet - En dvärgplanet är en himlakropp som är tillräckligt stor för att gravitationen skall ge den en sfäriskform, men fortfarande för liten för att rensa sin omloppsbana på skräp och andra, mindre himlakroppar.
Måne - En naturlig satellit kring en planet.
Satellit - En himlakropp i omlopp kring en annan, större himlakropp. Planeter är stjärnors satelliter och månar är planeters satelliter. Sedan finns det artificiella satelliter, som vi människor skickat upp. Det är oftast dessa man menar när man använder ordet satellit.
Plutoid - En plutoid är en isig dvärgplanet som ligger i Kuiperbältet. Namnet kommer från dvärgplaneten Pluto, som år 2006 degraderades till från en planet till dvärgplanet.
Planetoid - En asteroid som är stor nog att kallas dvärgplanet. Skillnaden på plutoid och planetoid är att plutoider är transneptuniska och oftast väldigt isiga.
Asteroid - En asteroid är en stenbumling i rymden. De är kvarlämningar från solsystemets skapelse, när Solen och planeterna formades. De kan vara allt från några meter i diameter, till flera kilometer.
Komet - En komet är en isig klump. De rör sig snabbare än asteroider, men är porösare. När de kommer nära Solen och rundar den, så kan det ge magiska skådespel på himmelen i månader, i form av ett lysande klot med en lång svans.
Meteor(oid/it) - Meteorer är smågrus som är för smått för att kallas asteroider. När en meteor faller in i Jordens atmosfär brinner dem oftast upp i ett fenomen som kallas meteoroid (stjärnfall), men ibland klarar sig fragment hela vägen ner till marken och de kallas då meteoriter.
Bolid - En bolid är en ovanligt stark meteoroid. De brukar inte allt för sällan lysa i mer exotiska färger än vanliga meteroider, oftast grönt.
Void - Ett void är det tomrum som finns i det intergalaktiska mediet, mellan olika galaxkluster och galaxfilament.
Asteroidbältet - Detta bälte är en ansamling asteroider i liknande omloppsbanor, som ligger mellan planeterna Mars och Jupiter. Asteroidbältet tros vara en misslyckad planetbildning p.g.a Jupiters höga gravitation.
Kuiperbältet - Utanför Neptunus finns det en stor ansamling kometer och plutoider. Det är väldigt kallt här ute och allting är väldigt isigt.
Oorts moln - Nästan en fjärdedel utav vägen, 1 ljusår, till vår närmsta grannstjärna (Alpha Proxima) så finns det en massa kvarlämningar från solsystemets skapelse i form av kometer. Detta är de mest avlägsna objekt som fortfarande cirkulerar Solen och inte någon annan himlakropp.
Svart hål - Ett svarthål är en himlakropp vars gravitation har övervunnit ljuset. Väldigt mycket massa är samlad i en liten volym, vilket gör att gravitationen inte ens låter ljuset fly undan. Dem skapas oftast via supernovor.
Kvasar - En kvasar är ett aktivt SMBH. Aktivt betyder att det har materia runt omkring sig att "äta". Kvasarar är de ljusstarkaste objekten i universum som lyser konstant och inte i korta perioder, som supernovor.
Supernova - En supernova är de största explosionerna i universum. Det är en stjärna som dör, men enbart stjärnor som är tillräckligt stora blir supernovor. Vår Sol kommer inte att explodera, utan den kommer sluta sitt liv som en röd jätte.
Nebulosa - Ett gas- och stoftmoln i det interstellära mediet. Det är i dessa moln som stjärnor föds och nebulosurna själva uppstår via supernovor eller när gas sammanfaller.
Rumtid - Rumtiden är ett begrepp som Einstein införde. Det är en sammanslagning av tiden och dem tre rumsliga dimensionerna. Rumtiden är det vi lever i, det galaxerna lever i.
Inter-planetär/stellär/galaktisk - Inter betyder "mellan" och planetär syftar på planeter, stellär på stjärnor och galaktisk på galaxer. Interstellära mediet är alltså det som finns mellan stjärnor och en interplanetär resa är en resa mellan två planeter.
Exoplanet - Detta är planeter som inte är i vårt solsystem. Alltså är deras omloppsbanor runt andra stjärnor.
Rogueplanet - Detta är planeter som blivit utslungade ur sina system och som driftar i det interstellära mediet.
Big Bang - Starten utav allt. En inifitesimalt liten punkt som expanderat till allting vi ser idag.
Kosmisk bakgrundsstrålning - Detta är strålning som finns kvar från Big Bang. När du lyssnar på bruset på radio eller tittar på myrornas krig på din TV, så ser du dina mottagare plocka upp en del utav denna strälning.
Universum - Universum var definierat som "allting som finns", men idag har våra teorier gått ännu längre och det verkar som det finns mer än bara ett universum.
Observerbara universum - Den del utav universum som vi kan se, då universum bara funnits en viss tid, så har inte ljuset från de allra mest avlägsna galaxer nått oss än, de ligger bakom den så kallade Hubble sfären. Det används ofta synonymt med "universum".
Multiversum - Teorier om flera universum, som existerar jämsides. Vissa talar om ett flertal Hubble sfärer som utgör ett stort universum, medan vissa drar det ännu längre, till att flera universum existerar, separerade i andra dimensioner än de vi kan uppfatta.
Mörk materia - "Mörk" kommer från att vi inte vet vad det är. Allt vi vet om mörk materia är att det är någonting som har gravitationell påverkan (alltså massa), men det interagerar inte med vanlig materia/energi (allting förutom mörk materia och mörk energi är "vanligt") på något annat sätt.
Mörk energi - Precis som med mörk materia kommer "mörk" från att vi (nästan) inte vet något om det, än mindre än mörk materia. Det är en energi som finns överallt och som ligger bakom universums acceleration.
Förkortningar:
GW - Gravitational Waves, gravitationsvågor. Vågor i själva rumtiden.
SMBH - Supermassive Blackhole, supermassivt svart hål. Dessa finns i hjärtat utav varje galax och är på flera miljoners solmassor.
CMB - Cosmic Microwave Background Radiation, den kosmiska bakgrundsstrålningen.
GR/SR - General/Special Relativity, Einsteins kända teorier, den allmänna- och den speciella relativitets teorin.
NEO/NEA - Near Earth Object/Asteroid. Detta är asteroider (eller kometer om det hade funnits några sådana) som korsar Jordens bana eller på annat sätt kan utsätta Jorden för hot.
IAU - International Astronomical Union, den Internationella Astronomiska Unionen
Mått:
Solmassa - Är ett mått på massa. 1 solmassa = massan i Solen = 1.9891*10^30 kg. 19891 följt utav 26 nollor, alltså nästan en tvåa följd utav 30 nollor.
Ljusår - Är ett mått på längd. 1 ly = sträckan som ljus hinner röra sig under ett år i vakuum = 9.4605284*10^12 km. Alltså ungefär 95 följt utav 11 nollor.
Astronomisk enhet - Är ett mått på längd. 1 AU = det genomsnittliga avståndet mellan Jorden och Solen = 149,597,870.700 km
c - Är ett mått på hastighet. c = ljusets hastighet = 299,792,458 m/s eller 299,792.458 km/s. Ingenting med massa kan nå denna hastighet.
Statistik:
Asteroider - Hundratals miljoner i vårat solsystem, om man räknar dem som är 100 meter i diameter
Kometer - Ett par tusen bekräftade, men dem flesta befinner sig i Kuiperbältet/Oorts moln, så kommer vi aldrig kunna räkna dem, troligtvis är de lika vanliga som asteroiderna, om inte vanligare.
Planeter - 8 stycken i vårt solsystem. Du finner dem listade från den innersta till den yttersta högre upp. Dem fyra stenplaneterna befinner sig längst in och gasjättarna längst ut.
Dvärgplaneter - 5 accepterade av IAU, men det finns 4 himlakroppar till som "når måtten" och ett tjugotal som det behövs göras fler observationer på. Uppskattningar på oupptäckta ligger på allt mellan några hundra, till tiotusentals.
Exoplaneter - 927 exoplaneter i 715 olika planet system har bekräftats i dagsläget (2013-08-06) och över 3,000 kandidater väntar på följdobservationer i väntan på att bekräftas.
Stjärnor - Mellan 100-400 miljarder i vår galax.
Galaxer - 50 stycken utgör våran lokala galaxhop som är en del utav ett superkluster på över hundra hopar. I hela vår Hubble sfär så uppskattas det finnas runt 170 miljarder galaxer.
Astrologi - Flum om hur planeter och stjärnors relativa position under din födelse påverkar dig idag. 100% bullshit.
Kosmologi - Studiet utav kosmos, universum i helhet. Big bang är till exempel en kosmologisk teori, likaså teorier kring hur universum kommer sluta.
Astronomi - Astronomi brukar syfta på all typ av rymdforksning. Men ska man klyva hår så är astronomin studiet utav objekt och "mindre" system i universum. Fysiken, kemin och matematiken bakom stjärnor, nebulosur, planetsystem eller galaxer till exempel.
Astrobiologi - Ett nyare område som blandar astronomi och biologi. Målet för en astrobiolog är att leta efter miljöer som kan besitta liv på andra himlakroppar.
Begrepp:
Kluster/hopar - Stjärnhopar och stjärnkluster är stora ansamlingar utav stjärnor inuti en galax. Vanligtvis är stjärnorna utspridda med stora utrymmen mellan sig, men inte i hoparna. Galaxer rör sig också i hopar och kluster, med ännu större utrymmen mellan sig.
Galax - En galax är en stor ansamling utav stjärnor som är gravitationellt bundna till varandra och dess supermassiva svarta hål. Vår galax heter Vintergatan.
Stjärna - En himlakropp med en så stor massa att vätet fusioneras ihop till helium (och vidare) och den resulterande energin utstrålas i form av ljus. Solen är våran närmsta stjärna.
Planet - Planet är en klass himlakroppar och innehåller två underklasser. Planeter cirkulerar stjärnor.
Stenplaneter: Merkurius, Venus, Tellus, Mars
Gasjättar: Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus
Dvärgplanet - En dvärgplanet är en himlakropp som är tillräckligt stor för att gravitationen skall ge den en sfäriskform, men fortfarande för liten för att rensa sin omloppsbana på skräp och andra, mindre himlakroppar.
Måne - En naturlig satellit kring en planet.
Satellit - En himlakropp i omlopp kring en annan, större himlakropp. Planeter är stjärnors satelliter och månar är planeters satelliter. Sedan finns det artificiella satelliter, som vi människor skickat upp. Det är oftast dessa man menar när man använder ordet satellit.
Plutoid - En plutoid är en isig dvärgplanet som ligger i Kuiperbältet. Namnet kommer från dvärgplaneten Pluto, som år 2006 degraderades till från en planet till dvärgplanet.
Planetoid - En asteroid som är stor nog att kallas dvärgplanet. Skillnaden på plutoid och planetoid är att plutoider är transneptuniska och oftast väldigt isiga.
Asteroid - En asteroid är en stenbumling i rymden. De är kvarlämningar från solsystemets skapelse, när Solen och planeterna formades. De kan vara allt från några meter i diameter, till flera kilometer.
Komet - En komet är en isig klump. De rör sig snabbare än asteroider, men är porösare. När de kommer nära Solen och rundar den, så kan det ge magiska skådespel på himmelen i månader, i form av ett lysande klot med en lång svans.
Meteor(oid/it) - Meteorer är smågrus som är för smått för att kallas asteroider. När en meteor faller in i Jordens atmosfär brinner dem oftast upp i ett fenomen som kallas meteoroid (stjärnfall), men ibland klarar sig fragment hela vägen ner till marken och de kallas då meteoriter.
Bolid - En bolid är en ovanligt stark meteoroid. De brukar inte allt för sällan lysa i mer exotiska färger än vanliga meteroider, oftast grönt.
Void - Ett void är det tomrum som finns i det intergalaktiska mediet, mellan olika galaxkluster och galaxfilament.
Asteroidbältet - Detta bälte är en ansamling asteroider i liknande omloppsbanor, som ligger mellan planeterna Mars och Jupiter. Asteroidbältet tros vara en misslyckad planetbildning p.g.a Jupiters höga gravitation.
Kuiperbältet - Utanför Neptunus finns det en stor ansamling kometer och plutoider. Det är väldigt kallt här ute och allting är väldigt isigt.
Oorts moln - Nästan en fjärdedel utav vägen, 1 ljusår, till vår närmsta grannstjärna (Alpha Proxima) så finns det en massa kvarlämningar från solsystemets skapelse i form av kometer. Detta är de mest avlägsna objekt som fortfarande cirkulerar Solen och inte någon annan himlakropp.
Svart hål - Ett svarthål är en himlakropp vars gravitation har övervunnit ljuset. Väldigt mycket massa är samlad i en liten volym, vilket gör att gravitationen inte ens låter ljuset fly undan. Dem skapas oftast via supernovor.
Kvasar - En kvasar är ett aktivt SMBH. Aktivt betyder att det har materia runt omkring sig att "äta". Kvasarar är de ljusstarkaste objekten i universum som lyser konstant och inte i korta perioder, som supernovor.
Supernova - En supernova är de största explosionerna i universum. Det är en stjärna som dör, men enbart stjärnor som är tillräckligt stora blir supernovor. Vår Sol kommer inte att explodera, utan den kommer sluta sitt liv som en röd jätte.
Nebulosa - Ett gas- och stoftmoln i det interstellära mediet. Det är i dessa moln som stjärnor föds och nebulosurna själva uppstår via supernovor eller när gas sammanfaller.
Rumtid - Rumtiden är ett begrepp som Einstein införde. Det är en sammanslagning av tiden och dem tre rumsliga dimensionerna. Rumtiden är det vi lever i, det galaxerna lever i.
Inter-planetär/stellär/galaktisk - Inter betyder "mellan" och planetär syftar på planeter, stellär på stjärnor och galaktisk på galaxer. Interstellära mediet är alltså det som finns mellan stjärnor och en interplanetär resa är en resa mellan två planeter.
Exoplanet - Detta är planeter som inte är i vårt solsystem. Alltså är deras omloppsbanor runt andra stjärnor.
Rogueplanet - Detta är planeter som blivit utslungade ur sina system och som driftar i det interstellära mediet.
Big Bang - Starten utav allt. En inifitesimalt liten punkt som expanderat till allting vi ser idag.
Kosmisk bakgrundsstrålning - Detta är strålning som finns kvar från Big Bang. När du lyssnar på bruset på radio eller tittar på myrornas krig på din TV, så ser du dina mottagare plocka upp en del utav denna strälning.
Universum - Universum var definierat som "allting som finns", men idag har våra teorier gått ännu längre och det verkar som det finns mer än bara ett universum.
Observerbara universum - Den del utav universum som vi kan se, då universum bara funnits en viss tid, så har inte ljuset från de allra mest avlägsna galaxer nått oss än, de ligger bakom den så kallade Hubble sfären. Det används ofta synonymt med "universum".
Multiversum - Teorier om flera universum, som existerar jämsides. Vissa talar om ett flertal Hubble sfärer som utgör ett stort universum, medan vissa drar det ännu längre, till att flera universum existerar, separerade i andra dimensioner än de vi kan uppfatta.
Mörk materia - "Mörk" kommer från att vi inte vet vad det är. Allt vi vet om mörk materia är att det är någonting som har gravitationell påverkan (alltså massa), men det interagerar inte med vanlig materia/energi (allting förutom mörk materia och mörk energi är "vanligt") på något annat sätt.
Mörk energi - Precis som med mörk materia kommer "mörk" från att vi (nästan) inte vet något om det, än mindre än mörk materia. Det är en energi som finns överallt och som ligger bakom universums acceleration.
Förkortningar:
GW - Gravitational Waves, gravitationsvågor. Vågor i själva rumtiden.
SMBH - Supermassive Blackhole, supermassivt svart hål. Dessa finns i hjärtat utav varje galax och är på flera miljoners solmassor.
CMB - Cosmic Microwave Background Radiation, den kosmiska bakgrundsstrålningen.
GR/SR - General/Special Relativity, Einsteins kända teorier, den allmänna- och den speciella relativitets teorin.
NEO/NEA - Near Earth Object/Asteroid. Detta är asteroider (eller kometer om det hade funnits några sådana) som korsar Jordens bana eller på annat sätt kan utsätta Jorden för hot.
IAU - International Astronomical Union, den Internationella Astronomiska Unionen
Mått:
Solmassa - Är ett mått på massa. 1 solmassa = massan i Solen = 1.9891*10^30 kg. 19891 följt utav 26 nollor, alltså nästan en tvåa följd utav 30 nollor.
Ljusår - Är ett mått på längd. 1 ly = sträckan som ljus hinner röra sig under ett år i vakuum = 9.4605284*10^12 km. Alltså ungefär 95 följt utav 11 nollor.
Astronomisk enhet - Är ett mått på längd. 1 AU = det genomsnittliga avståndet mellan Jorden och Solen = 149,597,870.700 km
c - Är ett mått på hastighet. c = ljusets hastighet = 299,792,458 m/s eller 299,792.458 km/s. Ingenting med massa kan nå denna hastighet.
Statistik:
Asteroider - Hundratals miljoner i vårat solsystem, om man räknar dem som är 100 meter i diameter
Kometer - Ett par tusen bekräftade, men dem flesta befinner sig i Kuiperbältet/Oorts moln, så kommer vi aldrig kunna räkna dem, troligtvis är de lika vanliga som asteroiderna, om inte vanligare.
Planeter - 8 stycken i vårt solsystem. Du finner dem listade från den innersta till den yttersta högre upp. Dem fyra stenplaneterna befinner sig längst in och gasjättarna längst ut.
Dvärgplaneter - 5 accepterade av IAU, men det finns 4 himlakroppar till som "når måtten" och ett tjugotal som det behövs göras fler observationer på. Uppskattningar på oupptäckta ligger på allt mellan några hundra, till tiotusentals.
Exoplaneter - 927 exoplaneter i 715 olika planet system har bekräftats i dagsläget (2013-08-06) och över 3,000 kandidater väntar på följdobservationer i väntan på att bekräftas.
Stjärnor - Mellan 100-400 miljarder i vår galax.
Galaxer - 50 stycken utgör våran lokala galaxhop som är en del utav ett superkluster på över hundra hopar. I hela vår Hubble sfär så uppskattas det finnas runt 170 miljarder galaxer.
__________________
Senast redigerad av Synesis 2013-08-06 kl. 04:28.
Senast redigerad av Synesis 2013-08-06 kl. 04:28.
