2020-02-23, 12:25
  #1
Medlem
raskenss avatar
I den hr trden kan vi diskutera Spacex Starlink. Nr konstellationen r klar ska den best av ca 42000satelliter i lgt flygande bana.
Hittills har dom skicka upp 302 satelliter och ingen av dessa har laserlnkar mellan satelliterna vilket medfr att dom mste har markbaserade lnkstationer fr att rela mellan dom.

Hr r en intressant simulering av hur det skulle kunna g till.

https://www.youtube.com/watch?v=m05abdGSOxY

Kan det vara s att Spacex inte klarar av att ha laserlnkar med det avstndet som det ursprungligen var tnkt med 12000 satelliter drav att de har kat antalet s att avstnden ska bli kortare?

Det finns flera frgor som kan uppst framver. Vad skulle hnda om Starlink kommer att dominera internettrafik i vrlden, kommer nationer att acceptera att dom frlorar kontroll ver internet och blir beroende av ett privat fretag som har makten ver internet?

Kommer Det verkligen att bli ekonomi i projektet? Jfr med 5G och fiber och att majoriteten av jordens befolkning inte bor i glesbygd. Varje satellit har en livslngd p 3r, det medfr att man mste skjuta upp 38 satelliter per dag bara fr att underhlla systemet. Till det kommer drift av tusentals markstationer. Vilken kapacitet kan systemet f?

Hur stort r behovet av kort latency tid, hur stor andel av internettrafiken har behov av detta?

OM dom har skrotat planerna p att ha laserlnkar s blir de problem att ha tckning ver vrldshaven. En tanke r att dom skulle kunna skriva avtal med dom stora rederierna t ex Maersk som fr stta upp lnkstationer p deras fartyg. Finns de konstant 1000tals fartyg i rrelse p vrldshaven s skulle det kunna tcka dessa omrden. S klart det finns inga garantier att man alltid kommer kunna tcka ver allt.
__________________
Senast redigerad av raskens 2020-02-23 kl. 12:53.
Citera
2020-02-23, 15:16
  #2
Medlem
Ambelains avatar
Citat:
Ursprungligen postat av raskens
I den hr trden kan vi diskutera Spacex Starlink. Nr konstellationen r klar ska den best av ca 42000satelliter i lgt flygande bana.
Hittills har dom skicka upp 302 satelliter och ingen av dessa har laserlnkar mellan satelliterna vilket medfr att dom mste har markbaserade lnkstationer fr att rela mellan dom.

Hr r en intressant simulering av hur det skulle kunna g till.

https://www.youtube.com/watch?v=m05abdGSOxY

Kan det vara s att Spacex inte klarar av att ha laserlnkar med det avstndet som det ursprungligen var tnkt med 12000 satelliter drav att de har kat antalet s att avstnden ska bli kortare?

Det finns flera frgor som kan uppst framver. Vad skulle hnda om Starlink kommer att dominera internettrafik i vrlden, kommer nationer att acceptera att dom frlorar kontroll ver internet och blir beroende av ett privat fretag som har makten ver internet?

Kommer Det verkligen att bli ekonomi i projektet? Jfr med 5G och fiber och att majoriteten av jordens befolkning inte bor i glesbygd. Varje satellit har en livslngd p 3r, det medfr att man mste skjuta upp 38 satelliter per dag bara fr att underhlla systemet. Till det kommer drift av tusentals markstationer. Vilken kapacitet kan systemet f?

Hur stort r behovet av kort latency tid, hur stor andel av internettrafiken har behov av detta?

OM dom har skrotat planerna p att ha laserlnkar s blir de problem att ha tckning ver vrldshaven. En tanke r att dom skulle kunna skriva avtal med dom stora rederierna t ex Maersk som fr stta upp lnkstationer p deras fartyg. Finns de konstant 1000tals fartyg i rrelse p vrldshaven s skulle det kunna tcka dessa omrden. S klart det finns inga garantier att man alltid kommer kunna tcka ver allt.
Det finns redan en handfull finansfretag som gnar sig t det otroligt hemliga fltet "High Speed Trading" och de har - var och ett fr sig - haft rd att bygga upp tillfredsstllande infrastruktur t sig sjlv. Men det r inte laser utan Mikrovgor.

Det mesta kring deras business r s hemligt att det inte finns ngon lckt information om hur de gjort, hur de gtt tillvga, mer n mer eller mindre obekrftade rykten och enstaka intervjuer (som man kanske inte br tolka med frsiktighet).

Som du gr s finns det iaf Spekulationer om det kan vara s att de byggt ntverk av bojar ver oceanerna, men jag vet inte hur det hade varit praktiskt genomfrbart ... med tanke p hur det stormar och s.


I vilket fall som helst s finns det tydligen Stora Pengar att hmta dr. Men det krver ocks rejla investeringar. Tydligen lnar det sig trots allt ...
S om dessa finansfretag har haft rd att bygga ut, och underhlla, en s massiv infrastruktur, s borde det vl ven lna sig med Starlink fr internet ...
Citera
2020-02-24, 12:32
  #3
Medlem
Hugo.Draxs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av raskens
OM dom har skrotat planerna p att ha laserlnkar s blir de problem att ha tckning ver vrldshaven. En tanke r att dom skulle kunna skriva avtal med dom stora rederierna t ex Maersk som fr stta upp lnkstationer p deras fartyg. Finns de konstant 1000tals fartyg i rrelse p vrldshaven s skulle det kunna tcka dessa omrden. S klart det finns inga garantier att man alltid kommer kunna tcka ver allt.

Jag har inte lst ngonstans att SpaceX har skrotat planerna p laserlnkar utan det r en uppgradering som kommer nr tiden r mogen. Tills dess s kan man frga sig vad strsta konkurrenten OneWeb har tnkt sig att fr att lsa samma problem? Det r enkelt, deras frsta omgng av satelliter flyger hgre n SpaceX frsta omgng av satelliter. Dom ser drmed mer av jordklotet och kan drmed erbjuda internet via satellit ver vrldshaven.

Med det sagt i frsta fasen s har SpaceX planerat fr 1584 satelliter p 550 km hjd. Det r dom satelliterna som SpaceX skjuter upp nu detta r. Men det r ven planerat fr satelliter p 1110 km, 1130 km 1275 km och 1325 km hjd i fas 1. (OneWeb har siktat in sig p 1200 km & 648 satelliter https://www.youtube.com/watch?v=REzA_SYInvc)

Frdelen fr SpaceX r att dom kan erbjuda en internetuppkoppling med lgre latency och hgre bandbredd till fler kunder n OneWeb, det tack vare att satelliterna ser en snvare del av jordytan. Men nackdelen blir att tills dom brjar skjuta upp satelliter p hgre hjd s missar dom de kunder som finns ute p vrldshaven. (Det har talats om att parkera btar likt gamla fyrskepp och studsa signalen, men rligt talat s tror jag det blir enklare att vnta p laserkommunikation alternativt att dom brjar fylla p dom hgre omloppsbanorna.)
Citera
2020-02-24, 20:57
  #4
Medlem
MuhamtaCurrys avatar
Dom r nog inte ensamma. Kommer att bidra till rymdskrotsproblematiken.

(FB) Rymdskrot
Citera
2020-02-25, 10:09
  #5
Medlem
Fris avatar
En annan marknad fr snabbare internet, frutom finans, r gamers! Man har alltid sagt "Vem behver ha s snabb kommunikation?" Men det har alltid snabbt visat sig bli oumbrligt.

Att regimer i Kina, Mellanstern och EU inte kommer att kunna censurera internet r dock det verkliga sprngstoffet. Det spelar ingen roll vad de vill, de kommer inte att kunna hindra att folk stter upp individuella antenner.

Jag tror ocks att det handlar om real estate i rymden. SpaceX kommer i praktiken att ga de omloppsbanplan som de trafikerar s ttt. Det kommer att ha ett stort vrde med nya tillmpningar i framtiden. I princip r det s klart bttre med kommunikation via satellit n via marknt. Nu till en brjan s vilar marknten p gamla lagrar i form av befintlig infrastruktur, men generationsskiftena gr fort och om inte Starlink s dess efterfljare kommer att dominera all kommunikation p Jorden. Dominerar man den nya kommunikationsinfrastrukturen s kan man skaffa sig frdelar ven som innehllsleverantr fr snt som onlinehandel och betalningsmedel.

Den ekonomiska livslngden r kort, satelliterna blir snabbt frldrade jmfrt med vad nya kan leverera. S en infrastruktur som kontinuerligt frnyas, baserat p SpaceX monopol p billiga uppskjutningar till omloppsbana och dessa nya slags billiga kommunikationssatelliter, skrar deras dominans och stndigt vxande vertag. En potentiell tillmpning r att ta erbjuda navigationstjnster. GPS-satelliter ligger idag p runt 20 000 km hjd, frdelen i signalstyrka med att tcka himlen med satelliter p lg hjd kar med kvadraten av hjdskillnaden. Starlink p 550 km ger 1300 gnger starkare signal alternativt mindre energitgng. Man skulle drifrn kunna erbjuda GPS-signaler som likt mobiltelefonin gr genom tak och drmed precisionspositionering inomhus. Och nnu mer strmsnla GPS-mottagare. Batteritidens krav p anslutning till elntet eller tta laddningar r GPS:ens stora begrnsning idag.
__________________
Senast redigerad av Fri 2020-02-25 kl. 10:23.
Citera
2020-02-26, 14:40
  #6
Medlem
raskenss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Fri
En potentiell tillmpning r att ta erbjuda navigationstjnster. GPS-satelliter ligger idag p runt 20 000 km hjd, frdelen i signalstyrka med att tcka himlen med satelliter p lg hjd kar med kvadraten av hjdskillnaden. Starlink p 550 km ger 1300 gnger starkare signal alternativt mindre energitgng. Man skulle drifrn kunna erbjuda GPS-signaler som likt mobiltelefonin gr genom tak och drmed precisionspositionering inomhus. Och nnu mer strmsnla GPS-mottagare. Batteritidens krav p anslutning till elntet eller tta laddningar r GPS:ens stora begrnsning idag.

Tror att det kommer bli problem med reflexer inomhus som gr positionsbestmning svr. Misstnker att det behvs rtt s avancerade atomur p satelliterna fr att systemet ska fungera.

En intressant tillmpning vore konstant videovervakning i nstan realtid ver hela jorden. Om man kunde f en upplsning p en halvmeter s ppnar det spnnande tillmpningar. Spelar man konstant in s kan man eftert kolla vad som hnde, t ex vid en terroristattack, upplopp eller vad grannen gjorde frra veckan.


Hur mnga kunder kan varje satellit hantera? Kan en satellit frsrja 10000kunder samtidigt? eller r dessa uppgifter oknda?
__________________
Senast redigerad av raskens 2020-02-26 kl. 14:50.
Citera
2020-02-26, 16:13
  #7
Medlem
Fris avatar
Citat:
Ursprungligen postat av raskens
En intressant tillmpning vore konstant videovervakning i nstan realtid ver hela jorden. Om man kunde f en upplsning p en halvmeter s ppnar det spnnande tillmpningar. Spelar man konstant in s kan man eftert kolla vad som hnde, t ex vid en terroristattack, upplopp eller vad grannen gjorde frra veckan.
Det r bara okunnigt och psykkonspiratoriskt klickbejtande att tro att mycket sm mycket billiga mycket kortlivade satelliter skulle kunna ha stora precisionsteleskop ombord, som ju kostar miljarder kronor styck och fr vilka vrldens produktionskapacitet idag uppgr till en handfull om ret.

Jordens yta r en halv miljard kvadratkilometer. En halv miljon miljard (10^15) kvadratmeter. Du skulle behva sisdr 100 miljoner satelliter. Fr att knappt kunna urskilja vad som skulle kunna vara en mnniska frn marken bredvid. Helt vrdelst.

Och i Malm dr jag bor har det varit mulet 90% av tiden det senaste halvret, vilket gr ditt fantasikoncept fullstndigt oanvndbart.

I verkligheten anvnder spionsatelliter solsynkroniserad bana fr att skuggorna ska falla likadant varje gng de passerar ett fast installerat objekt av intresse, s att de kan avgra frndringar frn dygn till dygn. Nattetid ser de ju ingenting med ngon upplsning.
Citera
2020-02-26, 16:14
  #8
Medlem
Hugo.Draxs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av raskens
Hur mnga kunder kan varje satellit hantera? Kan en satellit frsrja 10000kunder samtidigt? eller r dessa uppgifter oknda?

Jag hittar ingenting officiellt sagt om antal kunder per satellit, dremot har jag sett uppskattningar att varje satellit kan hantera 20,12 Gbps http://www.mit.edu/%7Eportillo/files...018-slides.pdf

S 20,12 Gbps r 20120 Mbps, sg att varje kund fr 100Mbps vilket ger 201 kunder per satellit. Dock gller det bara om SpaceX r snlla och dedikerar 100Mbps till varje kund. D varje kund troligen inte kommer att maxa 100Mbps hela tiden s kan man klmma in fler kunder per satellit (oversubscription) I fljande lnk s talas det om industristandard p 4:1 till inte mer n 20:1 S mellan 800-4000 kunder per satellit?

https://networkengineering.stackexch...-in-networking
Citera
2020-02-26, 16:26
  #9
Medlem
raskenss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Fri
Det r bara okunnigt och psykkonspiratoriskt klickbejtande att tro att mycket sm mycket billiga mycket kortlivade satelliter skulle kunna ha stora precisionsteleskop ombord, som ju kostar miljarder kronor styck och fr vilka vrldens produktionskapacitet idag uppgr till en handfull om ret.

Nja, ett Meade lx200 som kostar 50000kr har en upplsning p 90cm vid 500km. Tanken r att man kanske tar en bild en gng i minuten eller liknande. S klart det r moln ofta men inte alltid.
Citera
2020-02-26, 16:37
  #10
Medlem
Fris avatar
Citat:
Ursprungligen postat av raskens
Nja, ett Meade lx200 som kostar 50000kr har en upplsning p 90cm vid 500km. Tanken r att man kanske tar en bild en gng i minuten eller liknande. S klart det r moln ofta men inte alltid.
Hur stor field of view har en sn Meade?
Vilken pointing accuracy behvs under exponeringstiden (som allts vore en minut? Frn en satellit som har 95 minuters omloppstid).

Finns det foton amatrer har tagit av rymdstationen ISS med en halv meters upplsning? Det vore 200 pixlar tvrs ver. Konstigt att jag har missat astrofotografernas bilder av de enskilda astronauterna ute p rymdpromenad.
Citera
2020-02-26, 16:51
  #11
Medlem
raskenss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Fri
Hur stor field of view har en sn Meade?
Vilken pointing accuracy behvs under exponeringstiden (som allts vore en minut? Frn en satellit som har 95 minuters omloppstid).

Finns det foton amatrer har tagit av rymdstationen ISS med en halv meters upplsning? Det vore 200 pixlar tvrs ver. Konstigt att jag har missat astrofotografernas bilder av de enskilda astronauterna ute p rymdpromenad.

Hr r en typisk bild tagen av amatrastronomer.
https://www.skymania.com/wp/wp-conte...annotation.jpg
Dom har lyckats fota enskilda astronauter under rymdpromenader med ganska billiga teleskop.

den hr r ca 10 r gammal s tekniken har frfinats lite i dag, man kan urskilja en enskild astronaut.
https://www.wired.com/2009/12/a-spac...en-from-earth/

Exponeringstiden r ganska kort d det r ljusskarpa objekt.
__________________
Senast redigerad av raskens 2020-02-26 kl. 16:56.
Citera
2020-02-26, 17:36
  #12
Medlem
Fris avatar
Citat:
Ursprungligen postat av raskens
Hr r en typisk bild tagen av amatrastronomer.
https://www.skymania.com/wp/wp-conte...annotation.jpg
Dom har lyckats fota enskilda astronauter under rymdpromenader med ganska billiga teleskop.

den hr r ca 10 r gammal s tekniken har frfinats lite i dag, man kan urskilja en enskild astronaut.
https://www.wired.com/2009/12/a-spac...en-from-earth/

Exponeringstiden r ganska kort d det r ljusskarpa objekt.
Imponerande foton!
Jag antar att astronauten r den gra flcken intill korset i ISS centrum.

Och field of view i det andra fotot r allts ungefr lika brett som rymdstationen, 100 meter? D skulle 10 000 teleskop kunna observera en kvadrat med sidan 100 kilometer av jordytan med denna upplsning, eller hur? Ungefr hela Skne. Givet dagtid och perfekta vderfrhllanden.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in
OSZAR »